Det är inte klokt vad känslor det är som vandrar omkring inne i mig.
Ena stunden glad..
för att i nästa sekund lätt kunna halshugga nästa person som säger "bu"..
En stackare ringde idag vid lite fel tillfälle..
vilken var i det senast nämnda...
Och hon var inte otrevlig på något sätt utan det bara blev som det blev..
Jag sa inget ...
och jag gjorde inget..
Det var bara det att jag var allmänt otrevlig..
Svarade inte på frågorna ..
högg när hon sade något om något...
Fick lite dåligt samvete..
Och bad självklart om ursäkt..
kände hur mina tårar sakta började välla fram..
för jag skämdes så..
men hon sa bara..
- du, jag ringer tillbaka en annan dag! När allt känns lite bättre.....
Jag är så ledsen för att jag inte orkar hålla uppe en glad min...
jag är så ledsen över allt detta skit..
jag vill inte vara här..
men det är jag och jag måste tyvärr vara lite nere..
jag är trött...
orkar inte..
svidde vipps......
Nu är det slutdiskuterat...
Har idag för övrigt haft en ok dag...
Barnen har varit ok...
allt har varit ok..
Jag har så mysigt med de små..
När de kryper upp i min famn och kramar mig..
När de klappar på min kind och säger att de älskar mig..
När de bankar till en i magen när man slumrar till och säger att jag inte får sova...
Allt är liksom dem..
De små..
Min äldsta kom till mig förut idag...
Kollade in mina kvarvarande hårstrån och sa...
-du mamma, snart har du lika tjockt hår som jag har....
Till saken hör att han har ca 6mm och fint tjockt hår..
Hans tankar är så oskuldsfulla...
De är så fina .. de små..
kommer med saker som får en att le ända nerifrån och innifrån...
på ett sätt som man inte kan sätta ord på..
De är helt underbara dessa små underverk..
Tjing
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar