Det var längesedan jag skrev på denna sidan
Vet egentligen inte varför det liksom har satts ett stopp från min egen sida just för att skriva av sig.
Fick en känsla av att blotta mig
kommentarer om att jag bara skrev tråkiga saker här.
Och visst det gör jag men samtidigt så vill jag ju dela med mig av hur jag egentligen känner.
När man är hos läkaren vill man bara ha ett mirakel.
Man låter bli att fråga de där frågorna som man vill ha svar på eller egentligen inte vill ha svar på.
Har under många år aldrig frågat om storlek eller vad det är för typ av cancer jag har.
Visst jag vet ju var den bor i min kropp men jag vet ju inte något specifikt om den...
Men nu kom den tiden då jag börjar undra och ställde frågan till min läkare.
Hur stort är det egentligen?
Åkte liksom in i en dimma och upplevde det som jag satt i en burk för jag ville ju egentligen inte veta
eller ville jag det....
Cancerskiten sitter på 1/3 av mitt bröstben.
Fattar ni hur mycket det är.....
Jag skrattade som vanligt åt det och sa till min läkare att nääää hä ru... den är bara som en ärta.
Hon tittade frågande på mig och sa det igen... den är bla bla bla.
Jag hörde inte...
Tittade på henne och sa med lugn bestämd stämma.
För mig är den bara av en ärtas storlek.
Läkaren sa... nej den är.... bla bla bla
Spärrade ögonen i henne och sa nu med sammanbitna tänder.
Den är bara som en ärta.....
Då log hon och sa.. ja en lite större variant av ärta.
Har de senaste månaderna haft problem med hård mage och annat.
Nu har jag börjat blöda ur ändtarmen.
Fattar ni oron som växer i en när man torkar sig och ser en stor blöt blodfläck på pappret.
Idag ringde jag och har varit hos läkare. Inga hemmorojder men tydligen någon sorts sår i tarmarna.
Så den 25/1 ska jag göra en rektoskopi.....
Är orolig men ändå inte orolig...
Ja egentligen är det ju inte lönt att oroa sig när man inte vet... bara vänta och se helt enkelt.
"Om det finns en lösning på ett problem, är det onödigt att oroa sig.
Om det inte finns någon lösning på problemet är det meningslöst att oroa sig."
Tjing
