Härliga vår

Nu är det så att mitt liv tar en vändning som är bra.

Accepterar att det kommer att ta lite tid att landa och inte begära av mig själv att allt ska vara helt självklart från början.

Nu har jag blivit kallad till operation på brösten..

Nu ska jag få 2 normala bröst.. HÄRLIGT!!

Nu är det dax ..

Att leva och njuta av det som händer...

Tjing

Ensam..

Att välja ensamheten.. Hur tänkte man egentligen.? Dagarna bara går och jag vet ibland inte om jag är medveten om det. Kom nyss på mig själv med att sitta och lyssna på gamla godingar och lugna låtar och försöker minnas alla goda stunder man har haft. Mitt hjärta säger att jag är på rätt väg men jag vet inte ibland Saknar mina små..... mycket. Längtar så till på fredag när jag får krama dem igen Mina tårar rinner för mina kinder och jag undrar ibland vad som är meningen med att välja ensamheten.................. Snart är det dax för den årliga kontrollen och se så att det inte har kommit nya djävlar.. nervös som attan.... Vill inte bära detta ensam. Har fått erbjudande om en som vill följa med mig när jag gör min kontroll.. En fin människa.. En goding.. Ensamheten skrämmer mig inte men jag får tid för att känna efter och det är tungt. Vill inte krypa in i det där mörka hålet som jag så länge har lyckats hålla mig uppe ifrån... tänker inte låta mig sugas ner i skiten.. tjing

Förändringar i livet

Dagarna flyter ihop och jag hinner knappt andas mellan förändringarna.

Vad är det som gör att vi väljer vägar som är oförutsedda?
Vad är det som gör att vi tar de osäkra vägarna framför dem som är självklara?

Är det så att vi ska under vår resa, lära oss att lita på magkänslan.

Är det detta som livet vill lära oss.

Själv har jag följt mitt huvuds tankar och till slut sa kroppen ifrån..
Var det fel väg jag jag var på?
Eller var det rätt...

Än en gång får tiden visa var jag är på väg..

Vet knappt det själv...

Men det ser ljust ut där borta... långt borta...

Tjing