För länge sedan....

Det var länge sedan jag vakna en morgon och båda barnen var borta från sovrummet..
Det var länge sedan jag låg kvar länge i sängen och lyssnade på alla ljud runt om och verkligen slappnade av...
Jag lyssnade till konversationen mellan min mamma och mina barn och låg bara kvar i sängen med ett stort leende på mina läppar..
Jag har det helt enkelt bra här och blir ompysslad till 100%...
En mamma är alltid en mamma..
hon finns alltid där..
visst är det en underbar känsla..
en helt fantastisk underbar känsla..

I lördags var jag ute i stan och träffade lite gamla vänner..
Och det är alltid kul att prata gamla minnen och skratta åt hur man en gång gjorde i vissa situationer..
Och det är ju alltid någon som kommer ihåg just den där situationen som man själv har "glömt" bort..
eller det som man inte ville komma ihåg..

Har mått ganska så bra ...
Lite blåsor i munnen och trötthet är väl det enda som gnager på mig nu..
Känns lite när det börjar närma sig nästa gång..
nästa cyto..
Och jag bävar för när de ska ta blodprover på mig nästa vecka..
min arm ser ut som världskartan med alla olika färgnyanser och det är över hela armen..
Men har jag tur kanske de kan använda min port.. vi får se.

Börjar sakna gubben där hemma lite..

tjing