Bakis...

Jaha då var man där igen...
Varför kan man aldrig lära sig att ta det lite lugnt..
att inte ta det där glaset som man så väl känner att man inte behöver..
Men när man är i farten så blir det lätt så...
hade jättekul igår..
var iväg och dansade lite med..
Så det blev nästan att man kom hem på morgontimmarna...
Och jag blev bra chockad när jag kom på att jag blev snuvad på en timme med...
En timme jag kunde sovit på...
Men det är ju som det är..
Och det är värt det..

Idag var vi.. hela familjen iväg och åt kroppkakor hos några släktingar..
Tror jag drog i mig 5 st minst..
Men det är ju så gott med hemlagade kroppisar..
Det är ju inget man ställer sig och gör själv...

Det var så mysigt hos dem..
lugnt, skönt och vi blev så ompysslade...
De bor ute på landet..
Satte mig i solen och bara drog in alla ljud, dofter och kände solen värma min hud..
Kände att jag fick styrka..
Massor med styrka..

Imorgon ska jag ju ha de små hemma..
har inte kommit på vad vi ska göra ..
Men jag tror det blir en picknick i skogen...
I alla fall om vädret är som idag..

tjing

Oj oj oj vad det svajar

Har varit ute i det fina vädret idag..
De små var med ute och vi gav oss på en gammal stubbe som finns på tomten som vi ska ta bort..
Min man var iväg och hämta en skylift så vi kunde dra ner skatboet som var högst upp i tallen på vår tomt..
Ganska kul det där med när någon hittar på något..
Alla grannarna var ute och tittade på medan vi drog ner en massa kvistar..
Är det verkligen inget mer spännande som händer..
Har de inget annat för sig... hm..
Nej kanske inte..
men så är det...
Våra grannar är för övrigt kanon på alla håll och kanter...
Så här lär det inte bli någon Robert från grannfejden som dyker upp..

I em ska vi till C...
eller snarare till hennes man..
Han fyller jämnt... grattis till honom..

C ska följa med mig på torsdag...
först var det att hon bara skulle komma och hämta mig efter allt var klart..
Men igår satt vi och pratade lite om det..
Jag sa att jag var rädd och orolig..
Och gissa vad hon säger..
Ni anar inte vilken underbar människa hon är...
I alla fall...
Hon tar ledigt hela dagen från jobbet för att följa med mig på min första cyto...
Det går inte med ord beskriva min tacksamhet mot henne..
Det får mig att känna mig trygg och mycket lugnare inför behandlingen..
Det är ju skönt att ha någon med sig..

På något sätt ska jag tacka henne i framtiden...
Hon säger bara att hon vill och att hon lovat att ställa upp...
men jag ska nog hitta på något bus för oss när jag blir frisk..

allt känns lite lättare idag..
har likson kommit till ro inom mig...

Idag är det en hyffsad dag...
och imorgon...
ja just det..
det tar jag imorgon..

Ikväll blir det puben.... tjohoooooooo!!

tjing

Låg...

Känner mig lite låg idag..
Vet inte vad jag ska skriva riktigt..
Vill ju inte låta för negativ men det känns lite som det är sista fredagen med rödvin på ett tag...
Visst det har ju ett slut men jag tror att jag ska hålla mig ifrån vin nu ett tag..

Ska njuta av smaken till fullo när jag sippar i mig ett glas eller två med min vän C..

Tog beslutet idag att jag inte tänker jobba nästa vecka...
ska vara hemma och ta det lugnt...
sa till på dagis och ska ha mina två änglar hemma..

De sa ju att våren ska komma så jag tänkte vi skulle ut i skogen eller hitta på något annat bus..

Känns lite lyxigt att kunna ta en vanlig vardag och bara vara med dem..
Underbart....
-------------------------------------------------------------
men...
just nu ....
Känner jag mig tom..
helt tom.

tjing

saker man ångrar

Ibland gör man fel..
Det uppfattas fel av någon och så har man sårat dem..
Det är ju liksom inte meningen ..
att såra någon..
Ibland är man klumpig och tänker inte längre än näsan räcker..

Och det gör så ont att såra någon..

Men så är det ibland...
Fast man inte vill så är man där och sårar..
Och vad man skäms..
vad man skäms..

tjing

Huga miga..

Jag började med mycket god uppmärksamhet att lyssna på vad han sa...
Han sa massor..
Helt otroligt hur mycket som kan sägas på 15 minuter...

Nu kommer det att gå undan...

Tisdag blodprover igen...
Operera in port-a-cart på onsdag...
EKG för att jag har blåsljud på hjärtat på torsdag kl 10..
Kl 13.30 får jag min första dos med cellgifter...

Hur jag mår...
ingen aning..
känner som jag gled in i ett vaccum igen..

Alla dessa biverkningar..
Här är några...
-torr hud
-blåsor i munnen
-håravfall
-illamående
-diarre
-trötthet
-svag

Visst han drar ju säkert hela kartoteket men dessa är tyvärr de vanligaste....
Han sade att jag kommer att tappa håret..
vilket jag inte känner någon rädsla för att göra..
Ville inte ha remiss för att få peruk i heller...
Sade att jag får se när håret väl börjar ramla av.. hur jag känner då..

En possitiv sak var att de nu har kommit på att 4 behandlingar ger samma verkan som 6 behandlingar ..
vilket innebär att jag bara får 4 omgångar med cellgifter...
Detta innebär att om allt går bra och mina vita blodkroppar håller sig i någorlunda form kommer jag vara färdig med cellgifterna till midsommar.... underbart..

En negativ sak var att de la på 8 extra dagar med strålning...
huga miga....
33 dagar i rad... ledig helger...
det lär ta på krafterna...

Satte mig ner med almenackan och räknade... hm... någon gång i slutet av september kommer dessa två stegen vara klara...

Alla mina tankar är bara ett enda virr varr...
orkar inte tänka..
orkar inte bry mig....
orkar inte...................................

tjing

Jobba...

Idag var första dagen som jag jobbat efter min operation...
Det var skönt att tillbringa 4 timmar att göra något..
Jag har i stort sätt suttit och vänt papper i 4 timmar..
Men för hoppningsvis ska det leda någonvart framöver..

Har gett mig in i djungeln med alla krav från arbetsmiljöverket...
Ganska kul och se hur mycket det egentligen är som styr på en arbetsplats som min...

Imorgon lär det inte bli något arbete alls..

ONKOLOGDAX...

Imorgon klockan 11 får jag veta när cellgiftshelvetet börjar..
Imorgon får jag veta när min sista normala dag på ett tag börjar..

Jag är LIVRÄDD...

Visst jag ska inte tänka mig det värsta och det gör jag inte..
Men jag har nog aldrig hört någon säga...
- äsch.... det var ju inte så farligt... jag mådde ju prima!!

Visst ska jag inte dra ner mig själv till de låga tankarna att jag kanske kan må riktigt dåligt...

Vet inte hur jag på något sätt i världen ska kunna beskriva mina känslor inför cellgiftsbehandlingen som väntar..
Det går liksom inte..
Det går liksom inte beskriva den rädsla man känner för att de ska spruta in något i mig som gör att mitt immunförsvar försvagas....
Det går inte beskriva hur det känns att veta att jag troligtvis kommer att vara konstant trött de närmaste 5 månaderna...
Det går inte att sätta ord på hur jag känner just nu..
Det går inte att visa hur rädd jag är...

Men visst tänker jag possitivt med..
Nu börjar det snart..
Och ju tidigare det sätter igång ju fortare blir jag färdig...

Idag låg ett sånt där brunt kuvert i min låda igen...
Jaha... tänkte jag..
Då var det dax då..
Onsdagen den 2 april ska jag in och sövas på nytt för att sätta in en port-a-cart...
Där de ska spruta in det..
Hur kommer det bli då...
Ja..
Jag vet ju inte men jag kan ju bara tänka mig hur det kommer att kännas att ha något innanför huden som sticker ut lite under nästan 5 månader...
Tror inte det kommer att kännas speciellt frächt...
Snart kan jag med egna ord beskriva hur det känns...
Och hur jag upplever det...
För snart har jag en egen liten ingång i mig själv ..
Rakt in i mitt innersta...

tjing

resa trots mag...

Det blev en släng för min make med ..
men jag och äldsta sonen klarade oss någorlunda ur det hela..

Det blev i alla fall att packa sig iväg och köra ner till skåneland för en trevlig påsk..
Och det blev det och lite till..

Kan ändå inte sluta att tänka på att det är kanske sista gången på länge de får se mig så pigg och med alla hår kvar på huvudet..
Det sköna var dock att det nog inte var någon annan som tänkte på det...
inte vad jag märkte i alla fall...
Många frågor och peptalk fick jag..

Har just nu ett berg av godis hemma...
någon som vill ha??!!!!
Snacka om att mina små killar blir bortskämda..
De får så mycket fint och framför allt massor med godis..
Helt otroligt... hur stora påskägg finns det egentligen...

I söndags var vi på tekniska museet i malmö...
Hade inte en aning om att det kunde vara så kul att gå på museet..
Det var ju nästan så att tiden inte räckte till..
Vi sprang nästan mellan allt för att hinna med...
Så jag kan garanterat säga att jag ska tillbaka dit igen... kanon kul...

Sedan så har de en ubåt där som man får gå in i...
Jag har ju förut när jag varit yngre varit där men aldrig vågat gå igenom ubåten...
Nog för att det ligger ca 1 km från vatten över huvud taget och att allt är fast svetsat så det går absolut inte att stänga dörrar eller dra i eventuella farliga spakar...
Men i alla fall så har jag aldrig vågat sticka in huvudet i det där trånga utrymmet...
Och fattar inte hur vissa människor kan VÄLJA detta som yrke.. och dessutom vara på djupa vatten... hm..
Får nog ta mig en stunds tankar på det vid ett tillfälle..

Men just denna gången ...
just denna dagen..
kännde jag att... hm.. nog f.. ska jag väl kunna göra det..
gå igenom...
med darrande ben tryckte jag mig igenom första hålet...
där inne stod en trevlig man och ville berätta för mig om ubåten...
men av någon konstig anledning tittade han bara på mig..
jag kände ju att jag ville förklara min uppsyn..
vit i ansiktet .. svetten nästan droppade från mina handflator..
och skräcken lyste väl genom mina ögon..
Jag berättade att jag aldig vågat gå igenom och körde en test...
Han sa bara - du är välkomen tillbaka sen när din cellskräck lagt sig, och så fick jag ett snällt leende.
Sagt och gjort...
när jag kom ut på andra sidan sträckte jag upp mina armar i luften och ropade....
JAG KLARADE DET!!!
men ni anar inte hur mina händer skakade.. hm konsigt det där..

Såg sedan att min äldste son inte hade vågat gå igenom...
Nehej du.. tänkte jag... han ska inte vara lika feg som sin mamma.
Så mycket pedagogiskt och lugnt ... gick jag igenom ..
en gång till...
Det bästa var att jag ju visste hur min son kände...
Sa till honom allt det där som lugnat mig..
och visade att dörrarna satt fast och inte kunde stängas.. för det oroade honom väldigt..
Och när vi tryckte oss igenom första hålet så stod den trevlige mannen där igen och sa..
- jaha.. välkommen tillbaka då... med ett ännu större leende..
Min lille son fick en egen liten presentation av alla ubåtens funktioner..
Men han ville inte stanna så jätte länge..
men den stunden vi var där så kändes det mycket bra..

Tänk vad tanken styr oss...
tänk vad vi kan styra med tanken...

tjing

maginfluensa...

Ja visst är det underbart med små barn...
Men vet ju aldrig vad som händer..
Inatt har min minsta hälsat på "ullrik" ett antal gånger och vår tvättmaskin har gått varm sedan 23 igår kväll...
Det har lugnat ner sig och ingen annan av oss i familjen har drabbats än så länge.

Men det kanske bara är bra att vi avvaktar med att åka ner till skåne..
Vädret är ju inte det bästa precis..

Men om det håller sig lugnt i den lilles mage kanske vi kör neråt ikväll...

Menvi får se hur det blir framöver...

tjing

Glad påsk

Nu i helgen lär det bli blogg tork...
Kommer att åka till min pappa och chokladmamma för att äta gott och umgås..

Var på jobbet idag..
har bestämt mig för att jobba lite..
chefen var snäll nog och fixar fram lite enkare saker som att sitta och vända lite papper på kontoret och bara vara halvtid..
Det är vid dessa tillfällen man uppskattar att man har en bra chef..

Vet inte hur jag mår annars..
Har bara tänkt på hur det kommer att bli att tappa håret..
Och jag vill liksom att det ska bli tisdag så jag kan få reda på när...
när allt startar..

Det enda som är jobbigt för mig just nu är att jag även har gått upp 5 kg...
Det söker mig verkligen..
Men det är ju inte så konstigt med tanke på att jag istället för att äta riktig mat drar i mig en massa skit...
rostade mackor..
choklad...
godis..

you name it...

men det får bli ändring på det...

hm.... efter helgen...

kanske går jag in och skriver lite i dagarna ..
annars bli det inte förrän på måndag kväll...

GLAD PÅSK

tjing

Tiden går..

Det är skönt att tiden går framåt hela tiden oavsätt om man vill det eller inte...
Ibland känns det bara som man håller andan och flyter med..
dagarna går ju ändå ...

Snön kom och lade sig som ett oskuldsfullt täcke över den skitiga marken..
Tänk att lite vitt kan göra allt så rent och fint...

En liten dikt jag skrev för några år sen......

............................................................................................................

En dag ska komma då min kropp ligger vit under ett lakan på ett sjukhus och läkarna fastställt att min hjärna och mitt hjärta ej längre fungerar.

Ge då mina ögon till en man som aldrig sett en soluppgång, ett barns ansikte eller kärleken i en kvinnas ögon.

Ge mitt blod till tonåringen som nyss drogs fram ur bilvraket så denna får leva och se sina framtida barn leka.

Ge mitt hjärta till någon vars eget hjärta bara givit honom dagar av smärta.

Ge mina njurar till någon som vecka efter vecka är beroende av en maskin.

Ta varje muskelfiber och nerv ur min kropp och uppfinn en metod som gör det möjligt för ett invalidiserat barn att gå igen.

Forska i varje skrymsle och ta celler om så behövs och odla dem så att alla får ta del av mig.

.................................................................................................

tjing

solig söndag

Idag har det varit en sån där fin dag igen..
Jag och mina barn har varit ute hela dagen och bara lekt och haft roligt..

På eftermiddan ringde min mans syster och vi gick över till dem och grillade korv..
Alla var där..
Mycket trevligt..

Min yngsta son ramlade ner från sängen idag och fick en affekt kramp..
Det var länge sen han hade en sån avsvimmning ..
Min stackars äldste tog på sig allt och när vi läste saga på kvällen bad han om ursäkt tusen gånger och sa även att nästa gång så får den lille vara längst in mot väggen för där skulle han inte ramla ner...

Jag säger då det ...
så ung och så himla underbart snäll..

Jag sade till honom flera gånger att det inte var hans fel..
Han ville ju bara visa sin bror en sak och så gick det lite fel..
Sånt händer....

han nöjde sig med det svaret och somnade sedan lugnt in för natten..

Oj vilken kärlek man har för sina barn... den är enorm.. mega enorm...

Och alldeles... alldeles UNDERBAR....

tjing

Melodifestivalen..

Jaha då var det final då...
Just idag sitter jag och mer än halva sveriges befolkning och tittat på det..

Jag ska över till C och kolla då våra män är i stort sätt super allergiska mot melodifestivalen löser vi det på detta sätter..
Hennes man går över till min man ..
de dricker bira och kollar på..
ja gud vet vad...

Och vi sitter och kollar alla som sjunger..

perfekt lösning...

Idag har det varit en lugn dag..
har haft väldigt ont i min arm och smärta har strålat från skulderbladet och hela vägen fram i bröstet..
Förstår inte riktigt varför jag fått så ont igen..
Hm...
Jag kanske borde ta det lite lugnt...
eller snarare mycket lugnt ett tag..

Kramar till alla idag på godislördagen...

tjing

Badhuset

Idag har det varit en fiiiin dag..
Åkte och lämnade min yngsta på dagis och tog mig en heldag med min äldsta..

Vi åkte till badhuset...
och oj vad roligt vi hade det..

Visst det var lite svårt då jag inte vågade blöta ner ärren..
Och alla trevliga blickar när man duschar...
ni anar inte..
undrar just om jag är så nyfiken jag med..
kollar jag ochså in om det är någon som ser lite konstig ut ..
Hm.. det är väl bara att krypa till korset och erkänna ..
jag hade nog tittat jag med..
Det var första gången jag tyckte det var jobbigt med två bröst i olika storlekar..
det var första gången jag tänkte på att det syntes så väl...
men det ska väl fixas senare...
och det kunde ju vara värre.. som man brukar säga..
jag kunde varit utan helt...

I alla fall bada vi länge och sedan in och basta...
Lite kul.. en tre åring som gillar att basta... coolt...

Sedan blev det mcdonalds för hela slanten..

I bilen på vägen hem säger min son...
Du mamma... nu har vi varit borta länge från lillebror...

innom mig ler jag stort..
han är så mån om sin lillebror.
det är sååå gulligt..

Denna dan ska jag göra om i framtiden... underbart!!

Idag är det fredag...
med andra ord blir det rödvin...
pizza och hela familjen C på besök...
alltid lika roligt..

Imorgon kör vi hem C:s gubbe till min, så hon och jag får sitta och kolla på melodifestivalen utan att höra djupa suckar hela tiden...

Tjohej för en underbar fredag..

tjing

böcker..

Jag tror inte att jag tidigare i mitt liv läst så mycket böcker som jag gör nu..
Är inne på min tredje bok bara på snart 3 veckor..
För mig är det helt otroligt..
Och varför har jag inte gjort detta tidigare..
snacka om att rensa huvudet..

Det har ju regnat i stort sätt hela dagen och det har liksom inte varit väder för att göra något annat än att just läsa.

Idag fick min mans kusin emma en liten pojke..
Hon har längtat efter en liten såååå länge så det är kul att hon nu har en ..
Man är lite knäpp, för man går ut och kollar på webbisar hela tiden och vill se den lille krabaten.
Stort grattis till henne idag...

Känner mig inte lika bitter idag och har börjat se allt lite, lite ljusare...
snart har det ju gått fyra månader och sen... ja sen är det över..

tjing

Onkologen...

Onkologen... de som ska spruta in gift i mig...

I alla fall låg det i brevlådan..
det där bruna kuvetet som på senare tid blivit jobbigt att få ..
Man vet ju att nu startar det...

I alla fall så har jag nu fått tid ...
Den 26e ska jag dit och prata med en läkare..
Dagen innan ska jag ner till vårdcentralen här och ta massa...
jag menar verkligen en massa blodprover...
De ska kolla allt... vilket jag tycker är kanon..

Jaha det var det det.....
nu börjar resan...
snart...
Tror inte att det kommer att starta med cellgifter förrän i mitten av april.. tror jag.
Vi får se...
Jag får glatt ställa in mig i ledet och .... VÄNTA.. vänta.. vänta...

________________________________________________

Idag har jag kommit på en filosofi som jag ska leva lite efter...
jag tänker aldrig säga till någon att...
(nu syftar jag på om någon har fått cancer)

-det finns de som har det värre!!
-ja men du . nu är det som det är så acceptera läget!!!
-ta det med ro!!
-ja, ja det fixar du!!
-du, det är faktiskt fler som dör i hjärtinfarkt........
-nu ska du inte se så negativt på det hela..........
-ja men lite glad måste du väl ändå vara. Det hade ju inte spridit sig!!

Alla dessa kommentarer och lite till är vardag för mig och många andra...
Ni alla som känner mig vet att jag försöker se cancern på ett bra sätt..
Men ibland blir jag förvånad över vad man kastar ur sig utan att tänka sig för.
Och samtidigt förstår jag att det är deras sätt att peppa mig i min kamp.
Och jag förstår att det inte är lätt att sätta sig in i hur det känns att få en
cancerdiagnos eller att man ska gå igenom det jag har framför mig.

Ibland är det kanske bättre att bara vara tyst och lyssna.
Tyst och förstå...
i alla fall försöka förstå...

Lite bitter idag..
är säkert på bättre humör imorgon..

tjing

cykla

Har cyklat runt halva byn idag..
kände att jag ville röra på mig men får ont när jag går..
konstigt egentligen men det är väl när man svänger armen fram och tillbaka som det på något sätt skaver eller nåt..
Så det blev att ta fram cykeln och cykla en sväng..

kanon skönt..

Känner mig för tillfället stark i mina tankar..

Men det kommer nog vara en upp och nergång med känslorna...
olika för varje dag tror jag..

Att vänta har blivit en del av livet liksom..
och det kommer snart att en tid då jag inte kan göra så värst mycket..
så det är väl lika bra att göra det man kan nu och sedan göra det man orkar då..

Idag fyller min vän maria år..
tror att jag sagt till mig själv tusen gånger att jag ska ringa henne..
men inte gjorde jag det inte..
Fy för mig...
Men jag ska ta den andra chansen.... SMS....
denna underbara tekniska värld..
En stor kram till henne på hennes dag..

tjing

Fin dag..

Idag har det varit en bra dag...
Har varit ute i naturen hela dagen och känner mig bra...

Det tog lite på krafterna så jag fick lite ont under armen och på bröstet..

Men jag kunde inte vara inne och ta det lugnt..

Det är ju vår i luften..

tjing

fest..

Igår var jag på fest.. 30 års kalas för två av våra vänner.
Det var jättetrevligt..

Det absolut bästa och skönaste var att det inte var en enda som frågade något om min cancer...
Jag kunde bara vara den vanliga nina..
Den som inte alla vill visa sina sympatier om..
visst det var några som frågade hur jag mådde..
Mitt svar blev då lite flyktigt... idag är det kanon... "slut på samtal"
Jag gav helt enkelt ingen en chans att fråga mig över huvud taget..

Jag var så nervös innan vi skulle åka dit just för detta..
för hur det än e så är det faktiskt en direkt död på alla andra eventuella samtal...

Känner mig lite som jag håller näsan över ytan och väntar.. väntar på det som kommer framöver...

visst jag försöker övertala mig själv...
hörru.. nina.. ta det när det kommer...
"yeee, right!!!"

så enkelt är det liksom inte...

"on" = nu är allt bra och jag kan bara vara som vanligt...
"off" = nu är allt skit och......

Om det nu funnits sådana knappar i min panna och om möjligheten till att ha sådana fanns...
då hade jag intstallerat en ny knapp...

"paus"

tills allt är klart...

Jag känner att jag bara går omkring och är förbannad för tillfället....
Jag är så jä... arg och .. och ... och...

jag vet inte... riktigt ledsen..

Men visst ser jag det possitivt med..
Jag är ju snart frisk igen..

jag får kanske till fälle att se mig själv totalflint...
som i och för sig kanske kan vara en sensation då inte många i sitt liv
får uppleva det eller vågar tar rakhyveln för att testa...
En bantningskur som heter duga .. kanske...
Eller kanske få några peruker i olika färger och längder.. allt lite efter makens tycke.. ha ha

Min sjuka humor...
men de blir liksom lite lättare att skoja lite om det...

men inners inne kan jag inte säga att jag tycker det är särskilt roligt..
men det blir lättare för andra när jag skojar lite..
de slappnar av mer då och blir inte så grav allvarliga..

En dag i taget.. en dag i taget... en dag......
snart börjar skiten...

tjing

Gnäll....

Idag vet jag inte vad jag egentligen gjort..

tog mig en tur till jobbet och förklarade läget framöver..

Vet inte hur jag känner inför att inte få jobba något.
det är ju faktiskt ganska skönt att vara någon annanstanns än hemma och slippa tänka så mycket..
Jag vet inte hur jag ska göra... halvtid eller helt sjukskriven...
Men så mycket vet jag att det är ju inga problem och faktiskt testa och orkar jag inte så får jag ta det när det kommer..

I och för sig så pratar jag ju bara om..
ja hur länge är det innan jag inte kan mer.. jag kanske 2- 3 veckor..
men jag får se..
Ska suga på karamellen över helgen och sen se hur jag känner..
Armen är ju inte riktigt 100 ännu ...

Idag är jag ledsen.. mycket ledsen...
Efter besöket på jobbet åkte jag hem satte mig framför tv.en och tittade på.. något...
Rent plöstligt kände jag bara hur mina tårar sakta började rinna ner för mina kinder..
Det började som ett stilla vårregn och slutade i en störtflod...
Och jag kunde inte förmå mig att sluta gråta...
vad jag än tänkte på så blev det bara mer och mer tårar..
Jag ringde min make..
Och vad kunde han egentligen göra..
Jag gråtandes och jätteledsen..
men han försökte så gott han nu kunde via telefonen lugna ner mig och få mig att sluta gråta..
men det gick inte...
så sa han... snälla nina... ring min mamma hon är hemma..
och jag tänkte ... aldrig i livet attjag ska sänka mig ner till den nivån...
att jag skulle be om stöd och hjälp...
men när jag väl hade lagt på luren så tänkte jag...
varför inte..
varför ska jag gömma min smärta och sitta ensam och vara ledsen...
jag ringde hans mamma...
jag behövde inte säga mycket .. hon sa bara.. nina . jag kommer ....
Men jag ville hemmifrån så jag sa att jag kom till henne istället...
sagt och gjort...
sedan var jag hos henne i nästan 3 timmar och grät och pratade och grät och....
sedan kändes det bättre...
sakta men säkert blev jag lugnare och allt lade sig...
Jag känner mig fortfarande svag , trött och orkeslös men det kändes så bra att hon tog sig tiden att sitta och lyssna på mitt gnäll...
Men jag kände det som jag har ett enormt stöd där..

till mig själv säger jag bara:

tack du dumma nina för att du tog dig i kragen och vågade vara liten och ynklig,....
att du vågade inse att du behövde hjälp... att det inte är så svårt att be om hjälp...
man behöver faktiskt inte ta och göra allt själv..
alla säger det till en men det är såååååå svårt att göra det...
Det känns så befriande att jag vågade...
duktiga dig ,, din dumma, envisa kossa...

tjing

läkarbesök...

nevös som attan gled jag in och satte mig i salen..
efter bara 3 minuter kom läkaren in..
hon sa...

massor...

men i det stora hela..

Det var en aggressiv sort.. alltså kategori , III

Den har tagits bort med stora marginaler och de hade inte hittat spridning till lymfar.

Och den var kraftigt hormonkänslig....

Detta innebär följande...

för att undvika att det kommer tillbaka då man inte vet om det ligger ett litet frö någonstanns i min kropp och kanske utvecklas till cancer igen kommer de...

..... att på börja min cellgiftsbehandling om ca 4 veckor.

Innan dess ska jag operera in en port-cart vilket gör det enklare att ge mig mina mediciner i...

Sedan kommer jag att få cellgifter under 4 månader...

efter det kommer det att bli strålbehandling i ytterligare ca 2 månader ...

efter det kommer jag att äta hormonmedicin i 5 år framöver...

Hormonmedicinen blockerar östrogen vilket ger energi till tumörer...
detta innebär att jag kommer i klimateriet lite tidigare...

Under denna tid kommer jag konternuerligt att göra mammografier och andra undersökningar för att kolla så det inte kommer tillbaka..

Mina känslor...

Just nu vet jag inget...

varken glad . ledsen. sorgsen.. arg .. vet inte..

har liksom inte ... smält det ännu..

tjing

Oj oj

Här går det en hel dag utan att jag är ute och skriver lite..

Igår fick jag så fin uppvaktning av min kära make.. blommor och tusen pussar.

han är så go..

Imorgon ska jag ju till läkaren..

Har en sån längtan till imorgon..

Nästan som resfeber eller nåt..

Kroppen bara vill att det ska bli imorgon NU!!!

Igår var jag hos en kurator och pratade av mig lite, det är svårt att bli av med den ångest eller sorg man har i sig.

Visst har man folk man kan prata med men det känns ändå bra att ha en som inte känner alla man pratar om... de får en annan vinkel på det hela och tar inte någons parti på något sätt.

Så jag känner mig mycket bättre till mods just nu.

Vet inte men jag frågade min make om han ville följa med till läkaren imorgon..

Det ville han inte...

Jag vet inte men jag tror han vill att allt ska vara som vanligt och att om man undviker vissa saker så kan man liksom slippa tänka på det.

Men som med mig kommer det nog ikapp honom framöver..

Jag tjatar inte på att han ska följa med, jag respekterar hans vilja till 100%...

Det är ju minst lika jobbigt för honom..

Betättade detta för min vän C...

gissa vad bruden gör..

Jo hon går ut till vår chef... fixar sig ledigt..

Kolla upp med dagis så de kunde ha hennes lille yrväder lite extra...

Och så följer hon med mig..

(min vän C till hö och jag....)

Ganska underbart, samtidigt som jag blir lite rädd...

tänk att det finns en sån människa i mitt liv..

hur ska jag någonsin kunna betala tillbaka allt hon gör för mig..

Hm.. det är ju inte det det handlar om .. att betala tillbaka...

Jag vet ju att jag hade gjort exakt likadant för henne.. och det vet hon.

Känner mig lite tramsig att vilja ha någon med mig..

men om det nu är "riktigt illa" behöver jag nog någon med mig.

Visst det hade inte spritt sig till lymfarna men det innbär inte att det är en mindre elak cancer för det..

Det innebär i stora drag att jag haft turen att hitta min cancer innan den HANN sprida sig..

Nu är jag där med trisslotterna igen.... "plötsligt bara händer det"......

tjing

Svårt att inse...

Ibland är det svårt att inse att man har begränsad rörelse förmåga när man är nyopererad.
Var iväg idag och handlade och bar en massa..

Fixade lite hemma och så..

Nu ligger jag med smärtor och är supertrött...
Jag som är vuxen borde veta bättre.. eller...

Kommer man någonsin inse att man ibland inte ska göra vissa saker.
eller kommer man vara korkad resten av livet och ta ut sig mer än vad kroppen egentligen tillåter.
Undrar just om man någonsin kommer att lära sig att ta det lite lugnt.

Varför har jag så bråttom...

Men idag fick jag mig en spark i baken...
av min egen kropp...
som sa ifrån att nu får du nog coola ner dig lite..

Så imorgon har jag bestämt mig för att göra...

ingenting...

Men det är väl som det är när man druckit för mycket.. dagen efter...
man säger att "aldrig mer ska jag....."
men nog är man där en tid efter igen...

Det där med att man lär sig av sina misstag..
Undrar just om det verkligen stämmer... ha ha ha

TISDAG.... ONSDAG.... DOKTOR!!!

2 dagar kvar .. eller snarare 2 och en halv...

men snart...

tjing

Inte en tanke...

Jag har idag inte haft en tanke på cacer förrän jag satte mig ner här och skulle skriva lite.

Idag har det varit en fin dag..

Fixat lite i trädgården och umgåtts med min underbara familj.

Satt hemma hos C till midnatt igår och vi drack "lite" rödvin.. alltid lika skönt att bara ha någon att prata med..
Hon är så.. så.. som mig..
Det är inte ofta man träffar en vän.. en riktig vän..
Jag har känslan i mig som man hade när man hade en bästa kompis när man var liten..
En vän som alltid finns där.. oavsett..
Ja,, en vän som jag skulle kunna dö för.

Det är få förunnat att träffa en vän som henne... och jag har haft turen att just vi träffades.
Vet inte men det känns nog som att vinna storvinsten på trisslotter...
plötsligt bara händer det..

Nu låter det som om ingen annan är min vän..
jo jag har fler vänner...
men C har en speciell plats i mitt hjärta.


Imorgon ska jag och ta bort stygnen efter operationen..
allt läker jättefint, men jag har fortfarande ont.
Men jag är inte en sån pillertrillare som jag var i början.. nu behöver jag bara ta lite innan sänggående och lite efter frukost...

MÅNDAG... TISDAG.. ONSDAG....... DOKTOR!!!!

TRE DAGAR...bara tre dagar... till...
sen vet jag..

Har fått en känsla av att jag kommer att slippa cellgifter...
men det kanske bara är ett önsketänkande...
eller det kanske är bättre att sätta in allt så det verkligen försvinner..
ja, ja...snart får jag veta..

tjing

lördagsgodis..

Tänk att man kan bli så manisk för att det är lördag...
Det är ju den stora godis dagen..

Och jag tillhör ju dem som faktiskt gillar att titta på melodifestivalen.

Igår kom C med familj över...
C hade gjort en god smörgåstårta som vi smaskade i oss.. sååååå gott..

Visst är mat ett av livets fröjder...

Och sedan att man har trevligt sällskap med är ju inte helt fel..

_________________________________________________

Cancer, cancer jag vet att du finns där
cancer, cancer jag vet att du e här

cancer du är en oinbjuden gäst
du tog dig igenom min skyddsväst

en evig väntan på behandling
väntan, en del av livets vandring

sakta men säkert du nu ska dö
som snön försvinner du i vårens tö

jag blir frisk när du försvunnit
och jag då friden äntligen funnit

glädjen kommer då åter
för nu jag inte för dig gråter

Sorgen, smärtan kommer falna
för mina tankar om dig kommer svalna

Aldrig mera ska mina tankar
vara hos dig, och i mig bankar

cancer, cancer försvinn nu för alltid, för evigt
ta nu för resten av mitt liv ledigt.
-------------------------------------------------------------

skrivet av mig idag... kännde mig lite poetisk

tjing