Nu har de avbokat mitt medicinintag i två dagar.
De hade inte beställt hem rätt medicin och hade missat att jag skulle ha en annan än den de från början trodde.
Imorgon klockan 13 ska jag enligt alla beräkningar få den nya medicinen.
Det innebär att jag kan förvänta mig biverkningar snart.
Skelettvärk och andnöd var några av dem.
Inser sakta men säkert att det kanske blir så att jag får hoppa av kursen jag går med min hund.
Det kommer inte bli någon hundförare av mig, inte än i alla fall.
Men visst jag avvaktar och inväntar vad som kommer att ske då jag just nu inte vet ju....
Har dock fått liknande medicin förut men i svagare dos.
Kommer tyvärr ihåg hur jag mådde av den och jag blir ju inte lättare i sinnet av att minnas hur det kändes.
Varje dag kämpar jag med de mörka tankarna om att jag inte har turen att få vara på jorden lika länge som många andra.
Att jag kanske inte kommer få se mina barn växa upp och se att allt går bra för dem.
Sorgen i det går inte att beskriva.
Att varje dag förklara för människor att jag inte har så lång tid kvar på jorden och att de inte förstår varför jag har bråttom med att göra vissa saker.
Jag kan inte vänta....
För jag vet inte hur jag mår om två månader...
Jag vet inte om jag orkar gå den där härliga skogspromenaden ..
eller äta min farvoritmat...
Jag vet inget...
Därför har jag bråttom... för jag vet inte ....
Tjing
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar