Jag har idag inte haft en tanke på cacer förrän jag satte mig ner här och skulle skriva lite.
Idag har det varit en fin dag..
Fixat lite i trädgården och umgåtts med min underbara familj.
Satt hemma hos C till midnatt igår och vi drack "lite" rödvin.. alltid lika skönt att bara ha någon att prata med..
Hon är så.. så.. som mig..
Det är inte ofta man träffar en vän.. en riktig vän..
Jag har känslan i mig som man hade när man hade en bästa kompis när man var liten..
En vän som alltid finns där.. oavsett..
Ja,, en vän som jag skulle kunna dö för.
Det är få förunnat att träffa en vän som henne... och jag har haft turen att just vi träffades.
Vet inte men det känns nog som att vinna storvinsten på trisslotter...
plötsligt bara händer det..
Nu låter det som om ingen annan är min vän..
jo jag har fler vänner...
men C har en speciell plats i mitt hjärta.
Imorgon ska jag och ta bort stygnen efter operationen..
allt läker jättefint, men jag har fortfarande ont.
Men jag är inte en sån pillertrillare som jag var i början.. nu behöver jag bara ta lite innan sänggående och lite efter frukost...
MÅNDAG... TISDAG.. ONSDAG....... DOKTOR!!!!
TRE DAGAR...bara tre dagar... till...
sen vet jag..
Har fått en känsla av att jag kommer att slippa cellgifter...
men det kanske bara är ett önsketänkande...
eller det kanske är bättre att sätta in allt så det verkligen försvinner..
ja, ja...snart får jag veta..
tjing
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar