Cyto nr 3/6

Nu idag har jag fått omgång nummer 3...
När jag åkte din i morse var det tungt..
de hade ringt från cytostatika  mottagningen och sagt att jag var tvungen att komma in tidigare då mina blodvärden inte var bra.

Mina vit blodkroppar ligger under värdet för att kunna få ge Cellgifter.
Vi åkte dit P och jag..
tog proverna och gick ner till matsalen och åt en super god varm macka med sallad till..

Många frågor pendlade mellan våra ögonkontakter över bordet..
skulle det bli så att vi var tvugna att komma tillbaka imorgon igen.. för man får inte vänta en vecka utan det tar man dagen efter i så fall..
och så kul är det inte att åka till Kalmar...

När vi väl suttit en timme och haft det lite gott så gick vi upp..
Skjöterskan A kom emot oss i korridoren när jag kom och efter vad vi tyckte var en evighet...
Log hon ett leende och gjorde tummen upp..
en lättande suck kom ur mig och sen körde det igång...

in med pre medicinering... alltså illamående medicin och kortison....

Det tog längre tid idag för apparaten som fördelar in giftet i mig ville inte funka riktigt..
första cellgiftet givkin fort.. nästa tog nästan en timme när det inte matade in som det skulle..
och det tredje tog 45 minuter...
Lång dag...

När jag tog blodproverna... för att backa lite i min historia... var jag helt knäckt...
tänkte att jag skulle vara stark och inte visa något men det bara brast..
P väntade ute i väntrummet...
Jag grät och grät och sade till skjöterskan A att jag sista veckan varit riktigt nere....
Att jag varit ledsen är mycket att jag är orolig ... eller snarare livrädd för nästa cellgift som jag ska börja ta nästa gång..
Jag förstod inte varför de behöver ändra när det funkar med den jag tar nu...
Och att biverkningarna på detta gift var värre... den bilden hade jag målat upp i mitt innre då de inte gett mig klar information om det...
Lite vagt men inte så jag var nöjd...

Hon satte sig ner.. förklarade för mig att anledningen är att olika cellgifter angriper cellerna på olika sett... Ok check ... jag förstod det...
Att de ger mig denna tuffa omgång är för att den har visat bäst effekt på min sorts cancer.
Just när det gäller att det aldrig ska komma tillbaka mer...
Ok Check.... tänkte jag..

Biverkningarna på nästa cellgift är:
Problem med naglar.. kan ramla av.
Ont i kroppen...
Starkt allergiframkallande...
Men det var två bra saker......
Håret kommer börja växa igen...
Och jag kommer inte att må illa...

Det som jag ser som jobbigt är att jag dagen innan behandling måste ta 32 tabletter betapred... huga.
jag brukar inte säga det... men jag hatar verkligen kortison... man blir som en ballong och sen illröd i hela huvudet... huga...
Mår helt enkelt inte bra av kortison...
Men hon sa att de diskuterat mitt dilemma och hade ett erbjudande... eller hur man ska kalla det..
Det fanns en mildare om gång som man kunde ta med mindre kortison...
Varje vecka i 12 veckor skulle jag i så fall få cellgifter...
Mot idag var tredje vecka och 3 dagar med kortison....

Jag valde givetvis att snällt ta de där förbenade kortisontabletterna i 3 dagar..
vara som en stoppskylt.... och bita ihop...
Rädslan för en allergi chock finns där men det lättade mycket när jag pratat med henne..
Hon sa att om jag bara tar mina betapred som jag ska så kommer allt troligtvis gå jättebra..
så vi håller tummarna för det nästa gång...

Från att sitta i bilen på väg till Kalmar helt förstörd och ledsen är jag nu ganska lättad..
först och främst för att jag denna gång mår bra... knappt märkbart illamående och jag har inte behövt ta någon illamående medicin.. vilket gör att jag inte blir så trött som jag brukar..

Och sen en sak till...
HÄLFTEN ÄR GJORT......

Jag ser den ljusa horisonten där borta... jag vet att det bara är 3 ggr till... sen är SKITEN... klar...

Ni anar inte som jag just nu längtar till den där v 26 när jag tar sista...

Då blir det fest....

Tjing