morgonkaffe

Att sitta på morgonen och titta ut över det snötäckta landskapet
får en att känna ett lugn
Ett lugn som letar sig in i de djupaste vråer man har och lindar in all smärta i ett tunt
bomullsförsett fodral

Att dra ett djupt andetag och inse att man lever
att man enkelt kan känna hur den kalla luften fyller lungorna
till bristningsgränsen för att sedan långsamt pysa ut i en skön lugnande suck
just där och just då känner man sig mer levande än någonsin
man skulle vilja breda ut sina vingar och flyga över det vita landskapet

att se rådjuren som betar på ängen och de små fåglarna som envist pickar på
talgbollen man hängde ut för några dagar sedan

att inse att livet är mer än att gnola och göra alla måsten
att ta sig tiden att stanna
en sekund för att njuta av de man har framför sig
det som är gratis och enkelt egentligen
att kunna ha förmågan att slappna av
känna varje muskel släppa spänningen och bara vara

idag ska jag klä på mig mina varma sköna vinterkläder
ta med mina barn
och gå ut och göra fina snöänglar
där ingen annan har trampat
sen ska jag stå där och titta på min snöängel och vara tacksam
tacksam för att jag faktiskt har ett val
att jag kan välja att göra som jag vill
att jag kan gå ut i den djupa snön
att jag är frisk
att jag lever

tjing