Nu är det över ett år sedan jag fick min diagnos..
inte trodde väl jag att det skulle vara så enkelt att glömma..
inte smärtan
inte sorgen
inte ångesten
men allt det andra..
alla sjukhusbesök
alla kontroller...
hamsterkinder..
sötsug..
illamående..
allt
allt..
är det som de säger att tiden läker alla sår..
jag längtar till den dagen om 4 år när jag blir friskförklarad..
jag längtar till den månaden då jag slipper boka tid och köpa ut dyra mediciner..
jag längtar till den morgonen jag vaknar och vet att jag inte ska sätta på ett bedövningsplåster på min mage och åka till sjukan och få min månliga spruta..
jag längtar till den dagen..
då de säger att jag är frisk..
när jag inte klassas som sjuk längre..
först då..
först då kan jag riktigt släppa..
i alla fall lite..
tjing
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar