Vi klarade det...

10 mil tog vi oss...
10 jobbiga mil..
Det började med 3,1 mil med storm och motvind..
Blev ju givetvis kissnödig på halva vägen... inga buskar.. ingen toa..
Vad gör man.. jo sätter sig på en åker och gör vad man måste..
Har nu för första gången i mitt liv kissat inför stor publik.. dock cyklandes... ha ha
Sen kom den älskade första depån.. bulle, vätska, banan och en kissepause..
Efter detta kom den berömda "aborrebacken" huga vilken backe..
Vi gick upp... he he.. men när vi väl kom till toppen upptäckte jag att mitt bakhjul var löst och kunde inte trampa..
Sagt och gjort.. det var bara att vända ner till depån igen för att skruva fast det..
Efter 45 minuter hade jag tagit mig ner och sen upp igen. C stannade på halva vägen ner och satt och väntade.. stackaren.
Sen bar det iväg.. nerför... underbart..
När vi nästan kommit ner sa det "poff"...
jag fick punktering.. efter en rask promenad på 6 km kom vi till en vatten depå och märkte att det var många som gick med oss och som även de hade fått punktering..
Sen hörde vi rykten om att det var någon som slängt ut nubb på vägen...
Kollade givetvis mitt däck och så var det.. där satt den...
Hörde sedan att de slängt ut på vägen som vi skulle fortsätta på..
Efter ca 1 timme fick jag mitt hjul bytt och vi fortsatte..
Efter jobbiga 2,4 mil kom vi till depå nr 2 och möttes av en skräckbild..
Där stod det ca 200 personer med sina cyklar och hade punktering..
Har nog aldrig sett en så lång ringlande orm av cyklar och människor tidigare i mitt liv.
In med en bulle och lite kaffe sen bar det vidare...
Här hade vi med vind och det gick riktigt bra...
Efter 2,5 mil till kom vi till sista depån...
Och gissa... klart det händer nåt..
Det börjar regna..
Resterande 2 mil cyklade vi i regn och blåst...
Men vi GJORDE DET...
VI GAV INTE UPP!!
Och vi lär cykla igen nästa år..
Men då ska vi nog ha cyklar med lite mer växlar på och inte tantcyklarna som denna gången..

Tjing

Tjejvättern

På lördag ska jag och C ge oss ut på en 10 mil lång cykelrunda på tantcyklar...
Vi har inte tränat som vi borde men ser ändå fram emot att göra detta.

Vi startar 8.40 och måste vara i mål innan 19.00...
he he he
så vi har gott om tid på oss..

Ska kolla igenom cykeln imorgon och se att det mår fint..

Mår bra just nu..
Det var skönt med ett ordentligt avsked från moster...
Vacker och fin begravning.

Visst finns hon i mina tankar.. för alltid.

Mitt hjärta mår bra just nu och jag känner inte så många extraslag.. sköööönt..
Den 1 juli tar jag min sista spruta och det är hur underbart som helst..
Sen ska jag trappa ner på hjärtmedicinen och sluta med den med...

Tänk..
Jag har överlevt canser..
Visst är det underbart..

tjing

Livet går vidare

Att våga njuta av livet är inte lätt när man vet hur snabbt det kan förändras..
Att alltid ha rädslan i sig att om jag är för lycklig kan det ta slut..
När ska jag sluta vara rädd för att försvinna från detta jordeliv..
När kan jag börja leva igen som jag gjorde innan jag blev sjuk.

Kommer jag någonsin att göra det..?

Varje motgång är ju en lärdom..
Men jag har lärt mig tillräckligt nu och vill inte vara rädd längre.

Jag vill inte ha någon ångest..

Att få vakna varje dag är för mig en belöning.
Att få krama någon är en fröjd.
Att få se mina barn friska och roligt lekande är underbart.
Att få ha det så bra som vi har det är en förmån..

Livet är en balansgång på en skör tråd..
Så länge du håller balansen och går längs din väg ler livet.

Min älskade moster har blivit en ängel.
Den förbannade cansern tog över..
Smärtan och saknaden efter henne får mig att sjunka ner i mina tankar.. djupare än förut.
Att inse vilken tur man haft och att sen försöka omfamna den lyckan är inte lätt när ens hjärta tyngs ner av sorg.

Jag saknar dig.

En dikt till dig....
_____________________________________________

Att se en vacker ros i all sin prakt och att sedan få se den vissna.

Att minnas dess kronblad och underbara doft.

Att tänka på alla de frön den spred.

Att bära med sig och minnas det rosen visade, det den fick en att uppleva med dess
underbara skönhet.

Att titta mot dess tidigare plats och vant tro att den står kvar.

Att då minnas dess prakt och bästa tid.

För alltid.

Vila i frid du älskade moster.
__________________________________________
tjing

Goa grabbar

De är det som får livet att gå framåt...
De är det finaste jag har...

Har nu en vecka kvar på jobbet.
Vet inte om jag är glad eller ledsen.
En förändring är alltid jobbigt men jag ser på det med öppna ögon och hoppas givetvis på en bra förändring.

Idag ramlade lillen på dagis och slog upp ett jack i pannan... omplåstrad av läkarna på vårdcentralen och nöjd efter att ha fått en påse med grill chips var snart skadan glömd.
Varför hade de inte STRIPES när jag var liten... då hade man sluppit att sys...

Väntar fortfarande på att få en tid för 1 års kollen som skulle skett i December förra året.
Har ringt och påminnt dem 2ggr och de ringde för 2 veckor sen och sade att jag skulle få en tid men det har inte hänt något..
Nu vill jag faktiskt dit....
bara för att kolla..
bara för att vara lugn ett år till...
Får de göra så här??!!!!

Tjing

fina djur

Att ha förmånen att varje dag kunna gå ut och klappa mina djur är fantastiskt.

Att få vakna varje morgon och veta att man har det bra är fantastiskt.

Att leva är

fantastiskt.

Tog idag och slutade med min hjärtmedicin...

jag går upp i vikt av den.. inte bra.

ska testa en vecka utan och se hur det går.

Det är ju inget jag kan dö av... det säger de ju...

och efter alla de där testerna så borde det inte vara någon fara.

Kör på och hoppas på det bästa...

Imorgon är det bugg kurs igen...

det är så kul.. jättekul....

tjing

Vinter i klebo

Det är tur att man tar bilder så att man kan förnimma sig om att livet är gott.

Det är lätt att glömma de goda stunderna när man är fokuserad på andra saker som inte är viktiga egentligen...

Livet är för kort för att inte ta vara på allt...

och man kan bara göra så gott man kan..

för ingen har någonsin mått bra av att göra för mycket..

lita på din intution och agera efter den.. då blir allt rätt..

Kommer nu att skärpa mig med att skriva här..

har insett att det är bra för mig själv och det är kul att se bilder för er som är här ute..

kramar i massor till alla där ute..

tjing

Längtan till sommar

Hela familjen längtar till sommaren igen.

Det är som en stor matta läggs över naturen under vintern.

Lite snö hade inte varit fel just nu.

Har nu ätit min medicin för hjärtat i snart 3 veckor..

och den hjälper.

Hjärtslagen kommer från vänster förmak men...

på mig kommer även ett extra slag från vänster kammare.

Enligt doktorn finns det ingen förklaring till varför det blir så här

Men hon försäkrade mig , utan att jag bad om det...

att dödligheten inte var större för människor med denna åkomma.

Många lever länge och väl...

Betablockerare är just nu mitt måste..

Skönt oxå att veta en sak till..

det var inte jag som var galen..

utan det var verkligen något fel med hjärtat.

Vilket i sig ger ett lugn till mitt vilda sinne.

Har fortfarande ont i kroppen..

men jag biter ihop...

nu är det bara 1 1/2 år kvar med sprutor..

sen är det klart..

sen är det bara att vänta på den dagen jag blir

FRISK FÖRKLARAD...

tjing